Claes Hofman-Bang

Claes Tore Hofman-Bang var född 22 januari 1951 i Danderyd. Han avled 29 mars 2025 i Stockholm. Son till läkare Tore Hofman-Bang och Astrid Malmaeus (1913-1995).

Claes tog studenten i Djursholms samskola 1970. Han valde att gå i sin pappas fotspår och påbörjade sin läkarutbildning året därpå, först på den Uppsala-Linköpingslinje som fanns då, men han avslutade utbildningen på Karolinska Sjukhuset. Han skulle senare välja kardiologi som specialitet, vilket låg nära sin pappas, som var hjärt- och lungläkare. Claes arbetade på flera av de största sjukhusen i Stockholm såsom Sabbatsberg, St. Göran, Karolinska och senast på Danderyd. Han disputerade 1999 med stor och oförglömlig fest på Cedergrenska tornet i Stocksund.

År 2010 fick han pris som Årets handledare vid hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. Motivationen löd: Claes är en utomordentlig klinisk handledare, han är mycket närvarande, har en otrolig klinisk blick och är angelägen om att ge ST-läkarna en bra utbildning. Han får oss att känna att våra synpunkter är värdefulla. Han tar sig tid och månar om oss ST-läkare. 

Claes var också tidigt intresserad av bilar. Från soffan på hemmets övervåning lyssnade han efter motorljud från fordon som passerade på Midgårdsvägen. I de flesta fallen kunden han tidigt avgöra, beroende på motorljudet, vilken bilmodell som kom körande uppför eller nerför backen. På somrarna var hans stora passion segling, oftast med Sveaviken i Djursholm som utgångspunkt. Han seglade mestadels i familjens trissjolle, sittandes vid rodret och lät sina systrar Kicki och Maggan stå för "burkningen". Skidåkning utför var också ett stort intresse som han idkade med olika vänner och kusinerna. Han värdesatte detta umgänge otroligt mycket. Somrarna på 1950- och 1960-talen spenderades på Espenäs vid Hjälmaren hos mormor och morfar och i Mellbystrand i villan som farfar Vilhelm hade uppfört redan 1919. 

Från 1970-talet och framåt blev det mycket resor utomlands, företrädesvis med bil, ofta med syskonen eller kusinerna. En mycket speciell resa gjorde han 1972 med kusinen Carl Ove som tog dom över hela USA i Greyhound-buss. Senare, på 1980-talet, besökte Claes hans kusin som bodde i Austin, Texas flera gånger. Claes och Carl Ove firade sina gemensamma 50-årsdagar i New York 2001 då dom bl.a. var uppe i Twin Towers, bara ett halvår innan den fruktansvärda katastrofen.

Under senare år var det Christina (Kicki) som umgicks mest med Claes och ofta bjöd ner honom till sitt ställe i Falsterbo. Hon var ett stort stöd för honom under de sista åren när hans hälsa vacklade. Claes fann också stor trygghet hos sina nära vänner Tom och Ami Hansen, Stephan Chavanne och Mikael Stolt. Dom träffades regelbundet på puben vid Nybrogatan, ett omtyckt och återkommande inslag i hans vardag. Claes bidrog alltid med sin vänskap, trofasthet och stabilitet. Man kunde alltid lita på "Classe". Han ställde upp i alla lägen och levererade. Trots sin stora begåvning som yrkesman och medmänniska, förhävde han sig aldrig eller satte sig själv i första rummet. Det är många som saknar honom.