Hofmansgave

För nästan 300 år sedan fanns det ett antal små öar i det nordvästra hörnet av Odense Fjord. Vi vet att människor en gång bodde här, eftersom man har hittat köksavfall från perioden mellan sten- och bronsåldern. Dessa öar har sedan dess förenats med Fyns fastland. På en av dessa öar fanns en gård vars namn kan spåras tillbaka till 1400-talet. Den berömde historikern Erik Pontoppidan kallade den "en mycket gammal gård". Gårdens namn var "Knyle" vilket betyder att bli mager. Gården tillhörde en familj som hette Drage, men det finns mycket lite känt om dem eller själva huset de bodde i.  Nästa ägare var riddaren Sten Ottesen. Efter honom övertogs Knyle av familjen Quitzow. Det ägdes troligen först av Jörgen Quitzow, sedan av hans son Henning som dog 1569. Båda dessa män var vasaller på Rugaard. Henning Quitzows son, Fredrik Quitzow, gifte sig med Pernille Rud, dotter till amiralen Otto Rud och Pernille Oxe. Pernille Quitzow dog 1608 utan att ha fått några barn och Fredrik gifte om sig med Anna Lykke, dotter till Erik Lykke och Margrethe Gjöe. Det berättas att Fredrik Quitzow uppförde en ny huvudbyggnad 1588 och kallade den Quitzowsholm. Han donerade också en altartavla, kyrkklockor och predikstol till kyrkan i Norup, med deras vapen inskrivna.

År 1591 köpte Fredrik gården Hasmarksgaard som ägdes av Margethe Skovgaard, gift med Morten Brock. Denna gård låg på en ö norr om Knyle och de två gårdarna införlivades 1610. Fredrik Quintzow dog på hans gods 1620. Hans änka överlämnade driften till sin svåger Ejler Quitzow 1624 och han behöll det till sin död 1640 då Fredriks son Henning tog över. Överste Henning Quitzow dog 1671, svårt utarmad av kriget och därmed sammanhängande olyckor. Hans bror, Erik, gift med Susanne Juel och far till den välkända Anna Margrethe Quitzow, förvaltade godset fram till 1683 då hennes kusin Jens Rosenkrantz, född 1641, övertog äganderätten. Han kallade godset Roseneje. Tidigare år hade han varit i diplomatisk tjänst och kammarherre vid drottning Charlotte Amalies hov. Därefter var han hovdomare i Fyen och prefekt över Viborgs län. Han var en högt ansedd lärd och samlade på sig en stor boksamling i Roseneje som tyvärr såldes och skingrades efter hans död 1695. Hans änka, Beate Sehested, ärvde godset men hon dog redan 1696. Jörgen, son till Jens Rosenkrantz, var 18 år gammal när han tog över godset 1696. Året efter gifte han sig med den vackra Marie Elisabeth de Roklenge, född 1675. Hon var dotter till major Jacob de Roklenge och Anna von Sudermann. Jörgen och Marie fick 12 barn tillsammans och hon dog 1715. Alla deras barn döptes i Norup kyrka som tillhörde godset. På grund av Jörgens ekonomiska svårigheter såldes Roseneje på auktion den 1 oktober 1718. Godset köptes av Joh. Fr. Böttiger från Hamburg för 16 500 Rdl. Kontraktet undertecknades i Odense den 3 november 1718. Alla Rosenkrantz-barnen klarade sig väl; Jörgen flyttade till en dotter i Norge och senare till sin son Werner, ägare till Krabbesholm-godset på Jylland där han dog den 20 november 1754. Böttiger kallade godset Böttigersholm. Han överlät skötseln av godset till dåliga förvaltare som han regelbundet hade oenigheter med. Slutligen tog hans dotter Constance över förvaltningen 1726 och fortsatte till 1741.

År 1742 övertogs godset av Christian Nörager men såldes redan 1745 till kansler Lund från Damsbo gods. Under hans ägartid byggdes den första kvarnen i Hasmark på samma plats där den gamla Hasmark-gården en gång hade stått. Vid en auktion som hölls på Damsbo gods den 21 september 1754 såldes Böttigersholm för 27 400 Rdl. till Michael Lange från Krumstrup gods. Han dog samma år. Godset ärvdes av hans äldste son Christian som sålde godset till sin bror, major Johan Ditlev Lange, år 1760. År 1771 sålde han godset till en tredje bror, krigskansler Niels Kragh Lange. Christian Lange uppförde ett kårkapell nära Norup kyrka som brann ner 1819. Johan Ditlev Lange förband ön där Böttigersholm låg till fastlandet genom att bygga en vall i norr och söder. Den norra delen blev huvudentrén till godset och det södra området gjordes om till ett fält.

Niels Kragh Lange tvingades sälja Böttigersholm på en auktion år 1780 för 33 000 Rdl. till överste Johan Friderich von Bardenfleth, ägare till Harrildsgaard gods. Under hans regim förbättrades förhållandena på godset avsevärt. Detta varade dock bara till 1781 då godset köptes av vicekansler Niels de Hofman. Kort efter köpet började han planera flera nya byggnader, inklusive huvudbyggnaden som byggdes från grunden. Ett kontrakt upprättades med J.C. Seyffert den 13 november 1784 om att bygga ett nytt residens på 56 alen (1 alen = 0,627 m) i längd och 17 alen i bredd för ett pris av 240 Rdl. i arbetsersättning. Allt material skulle levereras av köparen. Tidigare hade han utökat de två sidobyggnaderna och uppfört ett nytt mejerihus, allt i korsvirke. Huvudbyggnaden är byggd i en enkel men ändå elegant rokokostil.

Niels de Hofman, som var bror till prefekt Hans de Hofman och historikern Tycho de Hofman, hade gift sig med Anna Christine Wellejus år 1746. Hon var änka efter marindoktor Claus Bang från Allerslev. Det fanns inga barn i detta äktenskap, men han ville visa sina goda avsikter gentemot hennes familj genom att etablera Böttigersholm som en familje- och egendom till förmån för sönerna i hennes första äktenskap. Niels de Hofman dog den 6 juni 1785 med titeln konferensraad. Familjegodset bekräftades formellt den 24 februari 1784 genom ett uppförandepatent. Fastigheten bestod då av 51 hus. Uppförandepatentet föreskriver att godsets namn skulle vara Hofmansgave och att ägaren skulle bära Hofmans namn och vapen. Dessutom skulle ägaren tillhöra den lutherska kyrkan och bo på godset. Om erektorn skulle avlida innan den förste tronföljaren uppnådde myndig ålder, skulle dödsboet förvaltas av kapten Claus Bang, tulltjänsteman i Nyborg – en son till marindoktorn med samma namn.

Denna situation uppstod när Niels de Hofman avled och Claus Bang tog över driften av godset. Han fortsatte det goda arbete som von Bardenfleth och Niels de Hofman utfört med att utveckla godset. Han planterade ett antal nya, höga träd och var generellt mycket aktiv utomhus. Han lyckades också minska godsskulden från 24 000 Rdl. till 7 000 Rdl. Niels Hofman (Bang), son till Claus Bang och Erica Pontoppidan, föddes i Vejle den 8 augusti 1776. Erica Pontoppidan var dotter till vicekansler Erik Pontoppidan i hans äktenskap med Marie de Hofman, en syster till Niels de Hofman.

Familjen Bang härstammar från borgmästaren i Middlefart, Claus Madsen, som föddes 1583. Han var gift med Anna Rasmusdatter. Ingen av dem använde någonsin namnet Bang, det användes först av tre av deras fyra söner, den fjärde kallade sig Hammer. Efter att han hade övertagit familjegodset 1801 tog Niels Bang namnet Hofman och lade till Bang 1835, vilket han satte inom parentes. Han gick i skola i Nyborg och blev tidigt starkt intresserad av naturvetenskap, särskilt botanik där han hade professor Martin Vahl som lärare. Han fortsatte att studera botanik resten av sitt liv. Han lämnade efter sig en omfattande växtsamling på Hofmansgave, inklusive ett komplett skandinaviskt och internationellt herbarium. Han skrev ett antal avhandlingar i naturvetenskapliga ämnen. År 1802 gifte han sig med Charlotte Malling, dotter till den danska statsministern Ove Malling. Charlotte Malling bodde i 72 år på Hofmansgave och dog 1879. Niels Hofman-Bang reste mycket i Tyskland och Frankrike under åren 1797 till 1800 och samlade växter och nya idéer som han omsatte i praktiken när han återvände till Hofmansgave.

Niels Hofman-Bang dog den 5 mars 1855 och familjegodset övertogs av hans son Niels Erik Hofman-Bang, som var född på Hofmansgave den 18 juli 1803. Han studerade matematik i Köpenhamn men inriktade sig senare på fåravel. I denna egenskap kallades han till Sverige 1831 som konsult. År 1841 tog han över driften av Hofmansgave och etablerade en jordbruksutbildningsanläggning 1843. Många av de mest framstående danska bönderna under 1800-talet var elever vid hans skola. Niels Erik Hofman-Bang gifte sig med Martine Malling, dotter till överstelöjtnant Peder Malling.

Under åren 1860-1880 förvaltades Hofmansgave av hans bror Jacob Aall Hofman-Bang. Under denna period bodde tre familjer på Hofmansgave och detta bidrog till ett livligt familjeliv på denna något avlägsna egendom. Martine Hofman-Bang dog 1869 och Niels Erik Hofman-Bang dog 1886. Deras son, Niels Erik Hofman-Bang, född 1844, tog då över egendomen. Han gifte sig med Charlotte Louise Mueller (1851-1934). De fick nio barn. Den äldste sonen, Niels Oluf Hofman-Bang, var ägare till Hofmansgave fram till sin död 1951. Eftersom Niels Oluf inte hade några barn omvandlades Hofmansgave till en stiftelse - "Stiftelsen Hofmansgave" och egendomen blev en institution för odling av växter och relaterad forskningsverksamhet. Fram till sin död fortsatte systrarna till Niels Oluf Hofman-Bang att bo på Hofmansgave. De tre sista var Inge (död 1970), Ellen (död 1971) och Ebba (död 1972).

1483-1510 Anders Drage
1510-1588 Various owners
1588-1610 Fredrik Qvitzow
1610-1656 Jörgen Qvitzow
1656-1677 Birgitte Gjöe married Qvitzow
1677-1683 Erik Qvitzow
1683- Christian von Pappenheim
1683- Anna Margrethe Eriksdatter Qvitzow married von Pappenheim
1683-1695 Jens Rosenkrantz
1695-1697 Beate Sehested married Rosenkrantz
1697-1718 Jörgen Jensen Rosenkrantz
1718-1735 Johan Frederik Böttiger
1735-1742 Constance Johansdatter Böttiger
1742-1745 Christen Nöragger
1745-1754 Sören Lund
1754-1759 Mikkel Lange
1759- Fru Lange
1759-1760 Christian Mikkelsen Lange
1760-1771 Johan D. Mikkelsen Lange
1771-1780 Niels Kragh Mikkelsen Lange
1780-1783 Johan Frederik von Bardenfleth
1783-1785 Niels de Hofman
1785-1801 Claus Bang (administrator)
1801-1855 Niels Hofman (Bang)
1855-1886 Niels Erik Hofman-Bang
1886-1927 Niels Erik Hofman-Bang
1927-1951 Niels Oluf Hofman-Bang
1951- Stiftelsen Hofmansgave 

Källa: www.hofmansgave.dk

Bildgalleri