Hald

Hald  har varit kunglig egendom i över 130 år. Under den perioden bodde flera av landets mäktigaste adelsmän och kungar på Hald, som troligen drogs till de tillhörande jaktmarkerna. En av dessa skogar användes under första världskriget som fångläger för ryska fångar. Hald har haft fem olika platser! Placeringarna illustreras i Resens Atlas från omkring 1670, vilket vittnar om att flyttningarna skett över större avstånd – men alla i området kring Haldsjön. Halds huvudbyggnad – det femte Hald – som fortfarande används idag, var ursprungligen inte tänkt som en huvudbyggnad. Tanken var att den skulle vara en portbyggnad som ledde in till det fjärde Hald. Vid reformationen 1536 gick Hald över till Kronan och blev ett kungligt län. Hald fick status som huvudlän, alltså blev det ett lokaladministrativt centrum för kronogodsen i flera av de omkringliggande häraderna. Hald blev ett så kallat redovisningslän, vilket betydde att länsmännen fick lön för sitt arbete med att administrera länet, men att alla länets inkomster gick till Kronan. Mellan 1536 och 1664 var några av landets största adelsmän länsmän på Hald, och posten som länsman – och de medföljande inkomsterna – har alltså varit betydande. Flera kungliga brev utfärdades under perioden på Hald, som alltså haft frekventa kungliga besök. De tillhörande skogarna har varit attraktiva, inte minst för den jaktälskande Frederik II (1534–1588). Vid denna tid arbetade Niels Jacobsen på Hald under en kortare period.